Det känns som att världen är emot mig
Jag vill inte ha nåns medlidande eller liknande, det är inte det som är syftet. jag känner bara att jag måste få skriva av mig av det jag känner. Och det känns inte bra.
Enda anledning till att jag klivit upp på morgnarna har varit för att jag hela tiden vetat att det kommer bättre tider så jag har gått omkring och varit glad fast allt varit skit, bara för att jag visste att allt kommer vändas snart. efter en uppförsbacke kommer nerförsbacke....
men nu har jag fått ett känslomässigt utbrott... jag har prov om lite mer än en timma och kommer troligen få mitt första ig (där kan jag endast ha mig själv att skylla), jag ringde till länstrafiken för att fråga om mitt busskort för jag har skickat ett registreringspapper på mitt busskort, MEN NÄHÄ då var jag tvungen att ha sparat kortnumret, men jag skickade ju kortnumret på det där satans pappret och skrev mitt namn. För första gången kunde jag inte hålla mig så jag fräste till killen i andra ändan "Men räcker det inte att jag talar om mitt namn, så hittar ni min registreran?" Vem fan sparar ett 20 siffrigt nummer när det inte ens stod nånting om att man skulle göra det. Eller är det bara jag som är en idiot och inte fattar att det är något självklart som man ska göra? han tog mitt nr o skulle kolla upp det. säger bara jo tjena, telefonen har då inte ringt på ett bra tag.
Min plånbok är alltså fortfarande försvunnen och nu när jag inte kommer få tillbaka mitt busskort som jag hade ett x antal resor kvar på så förlorade jag inte bara 200 kr kontant utan värdet av 1200 kr + alla id kort o andra kort som jag måste fixa om på nytt och det kommer ju också kosta sin lilla del. DITT JÄVLA AS SOM SNOR ANDRAS PLÅNBÖCKER DU FÖRTJÄNAR EN JÄVLIGT PLÅGSAM DÖD DITT JÄVLA SVIN
Och slutligen behöver jag fan inte berätta vad det värsta är, förutom att det spelades en fotbollsmatch igårkväll. Edwin van der sar är en man som förstör mycket lycka för mig, ändå verkar han vara en bra man. Först förlorar Sverige på straffar i EM i Portugal mot Holland, vem är målis om inte edwin. Och så var man till och med på plats live den gången. Sen igår igen.... fast dock inte i landlagsdräkten. Världen är ond mot vissa. men det som får mig att tycka att Edwin är en bra man var hans ödmjuka uttalande på presskonferensen: "Hade inte John Terry halkat till igår hade bollen farit i mål, och jag hade inte suttit här nu. Sånt kan hända i fotboll." visst kan man snacka hade inte det hänt och hade inte det hänt så hade allt varit annorlunda, men så här är det, hade han inte halkat så skulle världen varit mycket rättvisare och dem som var värda segern skulle ha vunnit.
Jag är glad att pappa befann sig på ett flyg på väg till Rio, för jag hade inte klarat av att se honom lida så som han skulle ha gjort igår. Han missade det värsta som kunde hända, en superspännande match som man förlorar även fast man var bättre. det finns inget värre.
tänkte inte erkänna detta, men mina tårar sprutade igår.. och även i morse när jag såg sporten, eller då rann dom lugnt längs kinden.
Nu har jag känt av denna uppförsbacke alltför länge, jag tror inte längre att det finns en nerförsbacke.
/fanny