Pour some sugar on me
Jag tror jag är precis som Maja beskrev mig för några veckor sen.... ville inte tro det, men det är nog sanningen. Hon sa att om inte jag hållit på med skidor hade jag varit en av de latare typerna. Jag har en sån stil helt enkelt. Jag tränar mycket, vilket är självklart eftersom jag tränar skidåkning, och då säger folk att man inte kan vara lat? så fort man tränar något är man alltså inte lat? Jag vet många som tränar men ändå är lata (bland annat jag själv då).
Sen sa hon att hade jag inte haft de föräldrar jag har så hade jag nog inte hållit på med de sporterna jag sysslar/sysslat med. Nog för att jag älskar fotboll och skidor och det mesta med sport, och gör det av egen vilja men utan de kanske jag aldrig tagit initiativet att börja om jag inte blivit uppfostrad med sport i min värld! Klokt sagt ;) en hyllning till mami och papi alltså.
Man kan vara lat på många sätt tror jag. inte idas träna ett skit, inte vilja hjälpa folk m.m. vet inte riktigt vad jag är för typ av lat, men det är nog mycket olika sorters. :)
YEYE WHATÄVER
bye /fankan
ps! vad fan sysslar mina bloggkompisar med? DET HÄR ÄR SOM ATT DET VORE MIN ALLDELES EGNA BLOGG! alla får kicken snart! ds.