Det här med pondus...
Jag kan inte glömma när jag var i sthlm för några veckor sedan och jag och Anna begav oss till östermalm för att hämta Annas väskor hos hennes gudmor. För där mötte jag lilla Karin, som just fyllt 7 tror jag, men iaf, vilken röst! Hon hade en sån röst som jag alltid velat ha, en djup röst som verkligen får en att lyssna på en, en röst som skriker självsäkerhet, en röst som jag aldrig haft.. Jag har även många gånger tänk på det här med att vara egen, att vara något unikt, som alla andra kanske vill efterlikna,men aldrig når upp till. Kläder kan få en att vara egen,kläder kan få en att utsöndra pondus, men kan inte folk känna sig hotade av de som är för självsäkra?Kan kläderna göra så man blir dömd iförväg av andra, att man kanske pga sin klädesel får en massa som tittar, men ingen som spontant vågar komma fram och säga hej? Jag kan iaf ibland känna att vissa personer verkar hårdare,råare och mindre ödmjuka än andra just pga deras klädsel, men det behöver inte ligga någon som helst sanning i det. Det är ju som sagt bara deras(kläders?) pondus som lyser igenom!

Two words: French Vogue..

Two words: French Vogue..
Kommentarer
Trackback