Livet i en berg-och-dal-bana

Varit i Ohtanajärvi och sett match ikväll. Eller rättare sagt i knottens paradis, där jag var ett offer för de hemska insekterna.

Men det var inte alltför hemskt, för i halvlek vann jag "straffsparksturnering" (ett litet mål, utan målvakt), eller rättare sagt jag och elio vann i lag, men jag var den klarast lysande stjärnan. fick nån grill-manick, den är säkert bra men jag är inte så haj på alla prylar. är ingen prylmänniska.


Sen sjönk allt i botten igen då jag blev offer för hundkiss. Matchen slutade, och hunden Stella var så söt så att hon lurade mig att gå ner på knä för att klappa henne. Ena knäet kändes blött och varmt, och voíla, ett högerknä á la hundkiss. Stella må förefalla alldeles urgullig genom hela själen, men jag börjar misstänka att nånting ondskefullt gömmer sig bakom fasaden. to be continued.


nu sitter jag och önskar att jag nångång går och lägger mig i tid, så att man nångång skulle träna någorlunda tidigt. suck. är man en nattuggla så är man. är man odisciplinerad så är man. kan jag bara inte förändras på åtminstone den punkten? det verkar inte fungera med enbart viljekraft, eller så har jag inte försökt på riktigt.
Jag vill verkligen kunna vara en bättre planerare med mer disciplin. Jag vill verkligen kunna laga mat, men det är svårt när jag inte finner det kul, utan bara vill ha det klart på två röda. Jag vill känna "morgonstund har guld i mun", men resultatet på morgnar är endast en trött och grinig fankan. Jag vill baka goda kakor, men resultatet blir alltid att nån ingridiens glömts.

hur ska jag göra för att uppnå detta?? äsch. att hålla på med det här gör ju en bara deprimerad. okej, har skrubbat mitt pissknä, så nu är jag nog redo att gå och lägga mig.

godnatt

- vet varken ut eller in


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0